Vi använder cookies för att ge dig den bästa webbläsningsupplevelsen. Genom att använda vår hemsida godkänner du vår användning av cookies i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Läs mer:

Cookies / Integritetspolicy

stänga
Ändra textstorleken på websidan: suurentaa vähentää

Souvenaid® är ett livsmedel för speciella medicinska ändamål avsett att användas som nutritionsåtgärd för personer i ett tidigt skede av Alzheimers sjukdom. Skall användas i samråd med hälso- och sjukvårdspersonal.

Alzheimers sjukdom

Symtom vid Alzheimers sjukdom

Det första tecknet på Alzheimers sjukdom är vanligtvis problem med närminnet, dvs. att man glömmer vad man sade eller gjorde bara en stund tidigare. Samtidigt har man ofta inga problem med att komma ihåg sådant som inträffade för många år sedan, vilket gör att man felaktigt kan tro att det inte är något fel på minnesförmågan. Risken är därför att minnesstörningen inte tas på allvar, men det är just problemet med närminnet som är så typiskt för Alzheimers sjukdom.

Om den här typen av minnesproblem stämmer in på någon närstående eller på dig själv rekommenderar vi att du eller den drabbade bokar in ett läkarbesök.

Det här diagrammet visar den vanliga vägen fram till dess att diagnos ställs för personer i ett tidigt stadium av Alzheimers sjukdom. I normalfallet berättar patienten eller någon närstående om minnesproblemen för sin läkare. Läkaren kommer då att ställa en rad frågor och eventuellt även utföra ett litet test för att fastställa minnesförmågan som kallas MMSE (Mini Mental State Examination). Utifrån testresultatet avgör läkaren om patienten ska få en remiss till en neurolog eller någon annan specialist för en neurologisk undersökning. Vid undersökningen görs olika neuropsykologiska tester för att utvärdera vilka kognitiva funktioner som är nedsatta. Hjärnan röntgas också (som regel genom magnetisk resonanstomografi). Resultaten utvärderas för att utesluta andra möjligheter till demensproblemen. Diagnosen Alzheimers sjukdom ställs utifrån en rad standardkriterier.

Skillnaden mellan Alzheimers och vanlig glömska

Alla glömmer vi väl något ibland och glömskan tenderar att förvärras med åldern. Det kan vara svårt att veta om denna glömska är resultatet av det naturliga åldrandet eller om det finns andra orsaker. Det som skiljer Alzheimers från åldersrelaterad glömska är minnesförlustens "djup". En person med normal glömska minns som regel en del saker som hänger samman med det som glömts bort. Exempel: du kommer inte ihåg vad din granne heter, men du vet att det är din granne du pratar med. Personer med Alzheimers sjukdom glömmer vanligtvis mer än bara grannens namn – många gånger vet de inte ens hur det kommer sig att de känner varandra.

Diagnos

Att få diagnosen Alzheimers sjukdom eller få reda på att en närstående fått diagnosen kan vara både chockartat och förvirrande. Det kan leda till allt från förnekelse och skamkänsla till lättnad över att äntligen ha fått en diagnos från en läkare.

Oavsett hur du eller din närstående reagerar vid beskedet är det bra att lära sig så mycket som möjligt om sjukdomen och anteckna eventuella frågor så att du kan ställa dem till din läkare. Det är även viktigt att prata om de här sakerna och ha någon närstående att anförtro sig åt. I det här skedet är det viktigt att ha en positiv grundattityd och gärna även ha tät kontakt med nära och kära.

Vägen fram till en diagnos

Få ut mesta möjliga av läkarbesöket

Du är inte ensam

Gå med i en stödgrupp

Alzheimers sjukdoms olika stadier

Alzheimers är en komplex sjukdom som kan ta sig uttryck på olika sätt. Det finns dock några faser som de flesta drabbade går igenom och som avslöjar hur långt gången sjukdomen är. Normalt sett är rubbningar i närminnet det första symtomet. I sjukdomens början är denna typ av störning det enda märkbara symtomet. Efter detta får den drabbade som regel språkliga och kommunikativa problem allteftersom kunskaperna och uppfattningen om världen runtomkring försämras.

Svårigheter med att planera och lösa problem är också vanligt i den här fasen och en indikation på att sjukdomen spridit sig till hjärnans främre delar (pannloben). Därefter kan humörsvängningar och beteendeförändringar börja uppträda. Den som befinner sig i denna dfas har ofta svårt att uträtta dagliga bestyr och blir därför i allt högre grad beroende av hjälp.

Alzheimers sjukdoms olika stadier

Milt stadium

De tidiga stadierna av sjukdomen präglas av närminnesstörningar, men det kan vara svårt att avgöra om glömskan är åldersrelaterad eller om den är ett tecken på Alzheimers. Varningstecken att vara uppmärksam på:

  • Personen tappar bort eller förlägger saker
  • Förvirrat uppträdande på platser som är välkända för personen
  • Det tar längre tid att utföra dagliga rutiner
  • Humörsvängningar

Måttligt stadium

I detta stadium blir minnessvikten allvarligare och rubbningar börjar uppträda även inom andra kognitiva processer. Symtom:

  • Personen berättar samma saker eller ställer samma frågor om och om igen
  • Har svårt att känna igen familjemedlemmar och vänner
  • Har svårt att hitta orden och att tala flytande
  • Slutar bry sig om sitt utseende
  • Uppvisar humörsvängningar eller personlighetsförändringar

Svårt stadium

I det här stadiet har sjukdomen spridit sig till merparten av hjärnan. Alla kognitiva funktioner är allvarligt nedsatta och även den fysiska funktionsförmågan genomgår en påtaglig försämring. Symtom:

  • Patienten har svårt att känna igen sig själv och sin närmaste familj
  • Urin- och/eller tarminkontinens
  • Syn- och hörselhallucinationer
  • Stereotypa/ritualistiska beteenden
  • Patienten behöver hjälp även med vardagsrutiner, även mycket enkla sådana

Historia och framtid

Det första dokumenterade fallet av Alzheimers går tillbaka till 1901 och den 51-åriga Auguste, som uppvisade tilltagande minnesstörningar, talsvårigheter och beteendeförändringar. Hon blev inlagd på sjukhus, men både hennes mentala nedsättning och hennes beteendeförändringar förvärrades gradvis tills hon dog fem år senare. Efter hennes död undersöktes hennes hjärna och man fann plack och nystan (tangles). Dessa förändringrar i hjärnan har sedan dess varit förknippade med Alzheimers sjukdom.
Efter flera årtionden av forskning kring Alzheimers är sjukdomsförloppet och dess olika stadier och symtom väl kända. Hos Auguste upptäcktes sjukdomen då den var relativt långt gången och hon var dessutom ett ovanligt svårt fall med tanke på hennes ålder.

I dag finns det två typer av Alzheimerläkemedel:
1. Acetylkolinesterashämmare, som verkar genom att bromsa nedbrytningen av signalämnet acetylkolin och som rekommenderas till patienter i ett tidigt stadium av Alzheimers sjukdom.
2. Memantin, som verkar på hjärnans NMDA-receptorer och förbättrar överföringen av nervsignaler. Till en början rekommenderades memantin endast för patienter i måttligt stadium, men numera är det relativt vanligt att memantin skrivs ut tillsammans med acetylkolinesterashämmare även för patienter i ett tidigt stadium av sjukdomen.

Under mitten av 1970-talet upptäckte forskarna att halten acetylkolin (en neurotransmittor som är kritisk för minnets funktion) är lägre hos människor med Alzheimers sjukdom. Upptäckten var ett stort genombrott och gjorde det möjligt att börja ta fram läkemedel som lindrar symtomen.

Det finns uppskattningsvis omkring 35,6 miljoner människor med demenssjukdom i världen och siffran stiger hela tiden. De flesta som får Alzheimers sjukdom är 65 år eller äldre och risken att utveckla sjukdomen ökar i takt med att man blir äldre. Forskarna har kunnat konstatera att genetiska faktorer spelar in i vissa fall av Alzheimers, men denna typ av genetiskt betingad Alzheimers står för mindre än 5 % av fallen.
Man har även identifierat många andra riskfaktorer för Alzheimers: utbildningsnivå, kön (kvinnligt), huvudskador, rökning, alkohol, högt blodtryck och kosten. Exakt vilken roll de här faktorerna spelar och hur viktiga de är har inte kunnat klarläggas än.

I dag
go to top menu